TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på Starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer.

Bakgrund:Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män & 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer.

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer; tre med forskare som studerat relationsvåld och en intervju med en forskare i ledande position. Utgångspunkten i uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som bidrar till att ett fenomen klassas som ett samhällsproblem och därigenom blir mer utforskat. Jag har valt att använda mig av exemplet relationsforskning och vill ta reda på vad forskare anser är orsakerna till att forskare i allmänhet har valt att se mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige som ett samhällsproblem och därmed bidragit till bredare forskning inom ämnet samtidigt som ämnet kvinnors våld mot män i nära relationer hittills förblivit relativt outforskat. Jag har valt att analysera materialet från intervjuerna utifrån två olika teoretiska perspektiv. Den ena perspektivet är det objektivistiska synsättet som menar att ett samhällsproblem uppkommer utifrån faktiska missförhållanden i samhället.

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrån ett lärarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjälp av en enkät som via mail skickades till matematiklärare vid Nv-program. Frågorna som vi ville undersöka var hur lärarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre läroverk. Resultatet av undersökningen visade på att en majoritet av lärarna har väldigt hög tilltro till sina elevers förmåga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det är svårt att generellt säga vad som kännetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta område, samt att starka elever oftast får jobba med fördjupningsuppgifter i sådant de redan har gått igenom eller att de får börja på högre kurser..

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism på ett mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism är ett begrepp som innefattar två typer av sexism, fientlig (hostile) och välmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) användes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anställda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhållandevis låg.  I organisationen var män mer sexistiska än kvinnor och arbetare var mer sexistiska än tjänstemän.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Uppbyggandet av ett varumärke är en process som ständigt pågår i ett företag. Litteraturen visar på olika strategier för att bygga varumärken, men nästan uteslutande bygger forskningen på stora företag. Stora företag planerar varje år en budget för vad de skall satsa på olika marknadsföringsaktiviteter, detta är något som mindre företag oftast inte gör då de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger därför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag går tillväga för att bygga upp ett starkt varumärke.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancer formerna bland kvinnor runt om i världen. Beskedet bröstcancer väcker starka känslor och kan utlösa ett stort lidande. Kvinnors livsvärld förändras och livet blir centrerat kring sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturbaserad analys av åtta kvalitativa artiklar som analyserads och bearbetades med Evans (2003) analysmodell.